Historien om Hopp-Jerka

Det var åren efter andra världskriget och en kraftig högkonjunktur drog fram över Sverige. Återuppbyggnaden av Europa hade skapat stor efterfrågan på svenska industriprodukter och behovet av arbetskraft ökade.

Trots att det gick bra för industrin var arbetarnas villkor fortfarande dåliga. De goda åren hade gjort det enklare för de som var missnöjda att hitta nytt arbete vilket skapade stor rörlighet på arbetsmarknaden.

Rörligheten uppmärksammades som ett problem i den samhällsekonomiska debatten. Den ansågs orsaka såväl produktionsbortfall som ökade kostnader för inskolning och drev dessutom på inflationen.

För att komma till rätta med problemet beslöt arbetsmarknadens parter (Arbetsgivarna, LO och TCO) tillsammans med staten att bilda en upplysningsverksamhet som fick namnet Ekonomisk Information. Vid föreningens första möte enades parterna om att med klassiska propagandametoder som film, affischer och broschyrer försöka dämpa rörligheten.

Termen Hopp-Jerka nämns nu för första gången. I ett antal kampanjer förekom Hopp-Jerka i skepnad av en gräshoppeliknande figur som en negativ symbol. Han förknippades med såväl lösdriveri och lättsinne som psykisk instabilitet. Budskapet var tydligt “Bli inte en Hopp-Jerka”.

Kampanjerna blev lyckade och inom loppet av sju år kunde organisationen upphöra. Arbetarna hade då övertygats om att stanna kvar på arbetsplatsen i väntan på en guldklocka.

Fram tills nu har Hopp-Jerka levt vidare i det svenska språket. Den negativa stämpeln har börjat suddats ut och det är idag mer accepterat att byta arbete. Framtidens arbetsmarknad står inför tuffa utmaningar och många kommer att behöva byta jobb flera gånger i livet.

Därför har Hopp-Jerka kommit tillbaka. Nu för att öka rörligheten, främja flexibilitet och skapa nya jobb- och utbildningsmöjligheter.